Varför heter lokalerna som de gör?

Många har undrat varför lokalerna heter som de gör - Trozelligalleriet, Mässingen, Smedjan... Här presenterar vi vem eller vad som ligger bakom namnen på lokalerna Louis De Geer konsert & kongress. Själva huset Louis De Geer är uppkallat efter Louis De Geer - den svenske industrialismens fader - som skapade arbetstillfällen och nya möjligheter att bedriva handel såväl som järnutvinning och mässingstillverkning. Dessutom startade Louis De Geer på kunglig order den första egentliga textiltillverkningen. Han levde på 1600-talet och det var då Holmens Bruk startade.

De Geerhallen
Namnet hänsyftar på Louis De Geer. Hemerycksalen Hemeryck, eller Emerich, var namnet på de första pappersmakarna som startade handpapperstillverkning i Norrköping 1633. Trozelligalleriet, Trozellirummet. Släkten Trozelli finns i Norrköping sedan 1800-talets början då Lars Magnus Trozelli blev disponent för Holmens Bruk. Hans son Henning donerade medel till byggandet av Trozellihospitalet. Under deras styre moderniserades bruket med bland annat en pappersmaskin 1837. Eftersom bruket under olika perioder sysslat med vapentillverkning ca 1609-1650, mässingstillverkning 1618-1700-talets slut, papperstillverkning 1633-1643, 1806- och håller på fortfarande, textil ylle från 1600-talet och bomull från 1800-talet-1970 kändes det rätt att påminna om dessa tidigare verksamheter i samband med att entréhuset och konserthallen förvandlades till ny, annorlunda verksamhet efter att ha varit maskinhall respektive massakokeri. En musiker i Symfoniorkestern döpte därför 4 större övningsrum till Viran (pappersindustrin), Väven (textilepoken), Mässingen (mässingsbruket) och Siktet (vapentillverkningen) varav Mässingen även används som konferensrum. Alla dessa belägna i anslutning till konserthallen.

Värmekyrkan
Eller Malcolms Ångcentral som lokalen egentligen heter – var en gång Holmen Bruks ångpannecentral. Pannorna där gav ånga och värme till papperstillverkningen.